Neumüllers bryggeri

 

Friedrich Rudolph Neumüller och Neumüllers bryggeri


Friedrich Rudolph Neumüller var egentligen sockerbruksmästare, men lärde sig av framför allt av Franz Bechmann att brygga det nya och populär bayerska ölet, som fick stora framgångar i Sverige i mitten av 1800-talet. Helt utan erfarenhet av öltillverkning lånade han 1853 ihop en större summa pengar och köpte det nedgångna bryggeriet på Åsögatan, där man hade bryggt öl sedan år 1676. Han moderniserade bryggeriet, köpte nya tomter, byggde ut lokalerna och köpte det allra senaste i maskinväg. Neumüller var mycket framgångsrik, blev miljonär, riddare av Vasaorden och god vän med kungen.


Sonen Otto Emil, som hade fått utbildning på anrika Weihenstephan, fick så småningom ta över bryggeriet. Både Otto Emil och hans systrar gifte in sig i andra bryggarsläkter (Simonsson och Egnell).


1899 ingick Neumüllers bryggeri i konsortiet AB Stockholms Bryggerier. Efter en tvist med konsortiet avgick Otto Emil som disponent. Därmed förlorade konsortiet också rätten till namnet Neumüller och efter att ett år ha kallats för Stjärnan efter sina stjärnformade etiketter övertog bryggeriet på Åsögatan 1929 det då nedlagda Kungsholmsbryggeriet S:t Eriks namn, och under denna beteckning levde det kvar till dess att verksamheten överflyttades till andra delar av konsortiet.

Källor:

Edward Blom, Tyskarna som industrialiserade Stockholms bryggerinäring. – En intressant skildring av utvecklingen av den svenska bryggerinäringen fr o m 1850-talet tack vare invandrade tyska fackmän. Här kan man också läsa historien om bildandet av AB Stockholms bryggerier fr o m 1889, där bland andra Neumüllers och Piehls bryggerier ingick.


Samuel Bring, S:t Eriks bryggeri på Åsögatan. Stockholm : [s.n.], 1939. Serie: Bidrag till Stockholms bryggeriers historia.


Mer om bryggerihistoria (Företagsminnen. Tidskrift från föreningen för Stockholms företagsminnen 2004:1, sid. 13-15), foretagsminnen_2004_No1.pdf


Nürnbergs bryggeri

I kvarteret Dykärret har det bedrivits smärre bryggeriverksamhet ända sedan 1600-talet...

Efter ytterligare ett par ägare köptes så det gamla bryggeriet år 1862 av herrarna Fritz Dölling och Carl Gustaf Simonsson. Simonssons far hade återvänt fattig från den förlorade svenska kolonien S:t Barthélemeo, men Carl Gustaf hade lyckats skapa ett litet välstånd på guldsmideri i Ryssland. Mer om Nürnbergs bryggeri.


Münchens bryggeri

Det enorma uppsving bryggeriet upplevde åren efter nybyggnationen fick Qvennerstedt emellertid inte uppleva. Han avled år 1894 och efterträddes av den tidigare disponenten vid Vasabryggeriet N.M. Simonsson. Även Simonsson var mycket medveten om nödvändigheten att hålla sig à jour med den senaste bryggtekniken och under honom utvecklades verksamheten till en verklig storindustri. Läs mer om Münchens bryggeri.



Mer om bryggerier

www.foretagsminnen.se

http://www.abm.se/leopolds/Bocker.bryggerier.html (förteckning över litteratur om bryggerier)

BRYGGERIERNA VID ÖSTGÖTAGATAN

På Tullportsgatan – Östgötagatan i dag – etablerades fyra bryggerier i mitten av 1800-talet, däribland Bjurholms Bryggeri och Neumüllers Bryggeri. Anders Bjurholms bryggeri låg på Tullportsgatan 55 och var i drift från 1852 till 1889 då det såldes till AB Stockholms Bryggerier.


Neumüller, som från början var sockerbruksmästare köpte ett bryggeri av Gustava Djurberg 1853 på nuvarande Östgötagatan 30. Det var nedgånget då han köpte det, men han lyckades mycket bra och kunde redan 1862 köpa säteriet Skarpnäck och hemmanet Klisätra i Nacka socken för 175 000 kr. Neumüllers bryggmästare var Johann Hartman, god vän till Anders Zorns far och en tid Anders Zorns förmyndare.


Källa: Stockholmsliv II:1. Av Staffan Tjerneld. Stockholm 1996. Sid  362-363, sid. 398-404 (Öl och karuseller)


Läs om tyska bryggare i Stockholm: bryggare.pdf


STOCKHOLMS KORTASTE GATA?

Läs Anders Neumüllers förslag! Kortgata.pdf

TIVOLI OCH ÖL

Fredrik Rosenquist var en av de som introducerade den bayerska tjockmäskmetoden i Sverige. 1843 öppnade han Tyska Bryggeriet vid Tullportsgatan 42, nuvarande Östgötatan 52. En av Rosenquists bästa kunder var den bayerskfödda drottning Josefina. Med drottningen som förebild blev det modernt att dricka bayerskt öl.


För att få ännu mera fart på ölförsäljningen öppnade Rosenquist 1847 ett tivoli i Beijers trädgård som låg vid bryggeriet. För att få besökare till Rosenquists Tivolianläggning, som då låg i utkanten av staden, gick det särskilda hästomnibussar från Gustav Adolfs torg. Det fanns också attraktioner som fyrverkerier, ekläreringar och sommarteater med pantomimer och tablåer.