Friedrich Rudolph Andreas Neumüller 1824-1892

 
 

Friedrich Rudolph Andreas Neumüller föddes i Diepholz i Hannover, Tyskland 1824. Vid 21 års ålder kom han till Stockholm för att överta ledningen av Åhrberg & Fagerbergs sockerbruk vid Hornsgatan. 1853 köpte han ett mindre bryggeri vid Tullportsgatan (numera Åsögatan), som sedan blev Neumüllers bryggeri. Han bosatte sig så småningom på Skarpnäcks gård söder om Stockholm där han drev jordbruk. Han köpte också fler gårdar i trakten som Nacka och Klisätra.


Ur Nils Piehls minnen (opublicerade):

”Skarpnäck var för oss den stora herrgården och mormor (Emilie N.) den mäktigaste man väl  kunde tänka sig. Från henne kommer säkert det bästa, som kan ha nedärvts. Hon var härsklysten och stolt och säkert en skräck för många. Hennes kärlek till oss var säkert mycket stor men svår att uppfatta för små barn.”


I Svenska millionärer. Minnen och anteckningar af Lazarus finns fler anekdoter om Neumüller. Han sägs vara rikare än vad de flesta trodde. Bouppteckningen tar upp en förmögenhet på 1 268,673 kr (bl a egendomarna Skarpnäck och Nacka som då hade ett taxeringsvärde på 286 000 kr). Ladda ner som pdf: Lazarus.pdf


Den glade Neumüller

Följande text är hämtat från Centrum för näringslivshistoria. www.naringslivshistoria.se

Neumüller föddes i Diepholz i Tyskland och började tidigt gå i sockerbrukslära. Redan som 21-åring var han så skicklig att han kallades in som expert till Stockholm av ett sockerbruk som fått problem med produktionen. Åtta år kom han att leda denna fabrik.

Med intresse iakttog han de framgångar Tyska bryggeriet hade med det nya bayerska ölet och insåg som industriman att Sveriges bryggerinäring hade en stor utvecklingspotential. Neumüller beslutade sig därför för att gå in i denna bransch. Skråreglerna hade då precis avskaffats, så ingen kunde hindra honom från att köpa bryggeriet på Tullportsgatan.

Till att leda produktionen engagerade Neumüller även han en bayersk bryggmästare, Georg Bechmann, lämpligt nog bror till den framgångsrike bryggaren vid Tyska bryggeriet. Det gamla bryggeriet byggdes nu om för att kunna producera underjäst, bayerskt öl. Bl.a. krävdes byggandet av stora kylrum (iskällare), eftersom underjäst öl måste jäsas och mogna vid låga temperaturer.

Under Neumüllers ledning växte ett, för den tiden, ytterst modernt storbryggeri fram. Han inköpte intilliggande tomter och bryggeriet kom att utgöra en monumental flervåningsbyggnad omfattande hela kvarteret. Neumüller såg även till att ständigt hålla sig med moderna maskiner och utrustning ifrån Tyskland. Med det bayerska ölets införande ökade den svenska ölkonsumtionen enormt och Neumüllers varor hörde till de mer populära, varför rörelsen blomstrade.

Neumüller inledde sin verksamhet 1854 med 15 anställda, år 1888 var antalet uppe i 101! Produktionen hade proportionellt stigit än mer. Bryggeriet var nu en ”industriell anläggning av betydande dimensioner”, för att nyttja Samuel Brings ord. Neumüller som börjat sin levnad med två tomma händer, slutade som miljonär, innehavare av Vasaorden och god vän med kung Karl XV.

Friedrich Rudolph Neumüller var en mycket vänlig, originell och humoristisk person och blev därför en välkänd profil i Stockholm. En stor mängd anekdoter har berättats om honom, varav en del går att återfinna i gamla tidningar och anekdotsamlingar. Till poängen i många av historierna hör att Neumüller talade en mycket märklig rotvälska, bestående av lika delar svenska och plattyska.

© 1998 Centrum för Näringslivshistoria m. fl.


En Neumülleranekdot

Efter branden vid Blå porten anländer han till sina vänner på Operakällaren och med stolthet berättar, att kungen, som anlänt för att hjälpa till vid släckningen och störts av den stora samlingen åskådare, minsann ropat till vakterna “Kör ut alle de fehunder utom then Neumüller, för then kenner jack.”

 



Många skämtade med Neumüller för att han inte lärde sig svenska. Han kunde t ex inte lära sig uttala ”svagdricka” på svenska.


Neumüller ”tränade” för att lära sig uttala detta ord en längre tid, och en dag kom han triumferande till den nämnde vännen och sade: ”När jack kom till Schweden kunde jack icke säge svachdricke och thu har skämtet med mick för att jack icke kan säge svachdricke. Men nu kan jack säge svachdricke på ren svensk!”


Att han alla tre gångerna sade: svachdricke med samma tydliga tyska brytning, gjorde att hans vän naturligen utbrast i ett hjärtligt skratt och klappade honom på axeln och sade: ”fortsätt och säg svachdricke på ren svensk, bästa bror Neumüller, men framför allt brygg lika gott svachdricke som du hittills har gjort”.


Källa: Kasper nr 49/1927. Från originalens värld.

Ladda ner som pdf: Kasper 1927.pdf   Kasper 1927sid2.pdf


Per Anders Fogelström berättar i boken Söder om tullen (med teckningar av Stig Clason) om “Bryggaren på Skarpnäck” bl a:

Fem år senare kom en tjugoettårig sockerbrukstjänsteman till Stockholm för att tillträda en anställning vid ett sockerbruk intill Hornsgatan. Han hette Friedrich Rudolph Neumüller och kom snart att göra sig känd som en av huvudstadens mest framgånsgrika bryggare.


Den framgångsrike bryggaren blev snart en känd och omtyckt figur i Stockholmslivet.



 

Om Friedrich Rudolph Andreas Neumüller

Friedrich Rudolph som ung (dageurrotypi, ägare Klas-Fredrik Neumüller)



LÄNKAR TILL SLÄKTGRENARNAS SIDOR

John

Anna

Charlotta

Sofia

Pauline

Otto Emil

Elisabeth