Gårdar och platser med släktanknytning

 
 

Skarpnäck

Friedrich Rudolph Neumüller köpte 1863 Skarpnäcks gård. Han lät uppföra en ny huvudbyggnad. Många prominenta gäster kom till Skarpnäck, bl a Karl XV. Läs mer!


Listudden och Ekudden

I norra delen av Flaten skjuter det ut en udde som gränsar till ett koloniområde och Flatenbadets friluftsområde. Udden tillhörde tidigare Skarpnäcks gård. Här låg också Ekudden. 1860 arrenderades Listudden och Ekudden av Fr E Neumüller, som några år senare köpte Skarpnäck. Ekudden fick en ny huvudbyggnad på 1860-talet och blev sommarställe för familjen Piehl. Huvudbyggnaden brändes ner 1949. Listudden blev 1886 sommarnöje åt familjen Åkerlund. 1920 köptes det av sonen Åke Åkerlund. Mangårdsbyggnaden på Listudden är ett panelat gulmålat trähus av 1700-talstyp med vackra 1700-talskakelugnar, fönsterluckor och smårutiga fönster med smidda beslag.


Källa: Selling, Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten. Stockholm 1977.


Läs mer om Ekudden!


Hästhagen

Hästhagen var ursprungligen ett torp under Nacka gård. 1902 avsöndrades en tomt där Otto Neumüller lät uppföra en herrgårdsliknande villa åt sig. I villans hall finns målningar som skildrar kända nackamiljöer. Villan överläts 1935 till Ersta diakonianstalt för att användas som hem för flickor. Det övriga Hästhagen började exploateras med egnahemsbebyggelse 1925.

Källa:

http://infobanken.nacka.se/www/kultur/nacka_genom_tiderna/platser/html/hasthagen.html









Hästhagen



Pungpinans torp

Torpet härstammar från 1700-talet och är Skarpnäcks äldsta bevarade torp. Nu i privat ägo. Där bensinmacken i dag ligger fanns förr Pungpinans krog. Här förövades 1803 ett blodigt mord på krögerskan, hennes två barn och en piga.


Krogen Pungpinan, omtalad sedan 1700-talet, låt där Shellmacken vid Gamla Tyresövägen ligger idag. Förmodligen kommer namnet av de höga brännvinspriserna - pengapungen pinades svårt vid krogbesöken. År 1803 begicks här flera bestialiska mord. Krögerskan och hennes två barn och en piga slogs ihjäl av en rånare. Mördaren gardisten Peter Almqvist blev avrättad på Skanstulls galgbacke. Krogen brann senare ner men en byggnad, torpet, finns kvar.


1862 köptes Skarpnäcks gård av den tyske bryggaren Neumüller. Det var under hans tid som den nya huvudbyggnaden och flera andra av de ännu bevarade husen på gården uppfördes. Neumüllers släktingar sålde gården till Stockholms stad 1923.


År 1939 iordningställdes i Arbetslöshetskommitténs regi ett flygfält med landningsbanor som reservflygfält för försvaret. Det användes aldrig som flygbas utan som mellanlandnings- och reservflygplats under kriget. Trupper för luftbevakning stationerades här ute.


För att hålla undan gräset på fältet hade man en fårahjord som betade här och vaktades av en herde. 1943 bildades Stockholms seglarflygklubb som använde flygfältet fram till 1980 då man började planera för den nya bebyggelsen på Skarpnäcksfältet. Nu finns det 3 400 lägenheter här och drygt 2 000 personer har sina arbetsplatser på fältet.


Tunnelbanestation Skarpnäck invigdes 1994 och blev då Stockholms hundrade station.

Källa:

http://www.skarpnack.stockholm.se/Kulturvandring/23skarpnacksgard.htm


Bagarmossen

Marken tillhörde Skarpnäcks gård, som under 1800-talets senare hälft ägdes av storbryggaren Neumüller.


Stockholms stad köpte gården av hans arvingar 1922. Långt in i modern tid utgjorde den plats där Bagarmossen ligger en större mosse. Invid mossen låg Mosstugan där det lär ha bott en bagare och möjligen är detta ursprunget till namnet Bagarmossen. Det finns dock flera andra tolkningar till namnet.


Stadsplanen för det nya Bagarmossen, eller Skarpnäcks gård som stadsdelen hette fram till 1963, var klar 1950. Ett par år senare hade bostäderna vuxit upp. 1959 gjordes en överenskommelse med Nacka kommun om att flytta Stockholms gräns en bit in i Nacka. På marken som tidigare tillhört Nacka byggdes i början av 1970-talet en mer storskalig bebyggelse med bl. a. loftgångshus i fem våningar.


Tunnelbanan öppnade 1958 och linjen har senare förlängts till Skarpnäck och lagts under jord. I samband med detta uppfördes en ny tunnelbanehall och den gamla hallen revs.


Källa: Stockholm utanför tullarna – Nittiosju stadsdelar i ytterstaden, Stockholmia förlag 2003.