Familjen Neumüller ägde i slutet av 1800-talet ett stort sammanhängande område med Nacka gård, Hästhagen, Skarpnäck, Listudden och Ekudden. Alla låg i dåvarande Brännkyrka socken där det fanns ett stort antal herrgårdar. Med början vid sekelskiftet 1900 köptes marken upp av Stockholms stad men också av exploateringsbolag och kapitalstarka privatpersoner. I dag ligger större delen av marken inom Nackareservatet och Flatens naturreservat.
Skarpnäck
Friedrich Rudolph Neumüller köpte Skarpnäcks gård 1863. Han lät uppföra en ny huvudbyggnad. Många prominenta gäster kom till Skarpnäck, bl a Karl XV. Efter Friedrich Neumüllers död 1892 drevs gården som ett fastighetsbolag. Stockholms stad erbjöds att köpa Skarpnäck, men köpet blev inte av förrän 1923.
Tanken på en framtida flygplats attraherade planerarna, men det blev bar a ett reservflygfält för försvaret. Nu finns här 3 400 lägenheter och drygt 2 000 personer har sina arbetsplatser på fältet. Tunnelbanestation Skarpnäck invigdes 1994 och blev då Stockholms hundrade station.
Källa:
http://www.skarpnack.stockholm.se/Kulturvandring/23skarpnacksgard.htm
Listudden och Ekudden
I norra delen av Flaten skjuter det ut en udde som gränsar till ett koloniområde och Flatenbadets friluftsområde. Udden tillhörde tidigare Skarpnäcks gård. Här låg också Ekudden. 1860 arrenderades Listudden och Ekudden av Fr E Neumüller, som några år senare köpte Skarpnäck. Ekudden fick en ny huvudbyggnad på 1860-talet och blev sommarställe för familjen Piehl. Huvudbyggnaden brändes ner 1949. Läs mer om Ekudden!
Listudden blev 1886 sommarnöje åt familjen Åkerlund. 1920 köptes det av sonen Åke Åkerlund. Mangårdsbyggnaden på Listudden är ett panelat gulmålat trähus av 1700-talstyp med vackra 1700-talskakelugnar, fönsterluckor och smårutiga fönster med smidda beslag.
Källa: Selling, Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten. Stockholm 1977.
Nacka gård
Nacka gård med anor från 1500-talet hade tt strategiskt läge vid Nacka ström. Vid forsen som hade en fallhöjd på 18 meter fanns ett järnbruk, senare var där krutbruk och pappersbruk, men också mjölkvarnar. Under 1870-talet lät ägaren Johan Björkman uppföra en ny kvarn, som ledde till bråk med Friedrich Rudolph Neumüller på Skarpnäcks gård. Han ville dränera sina fuktiga ägor. Grälet slutade med att Neumüller köpte Nacka gård 1888 för 80 000 riksdaler. Läs mer om Nacka gård i Wikipedia.
Hästhagen
Hästhagen var ursprungligen ett torp under Nacka gård. 1902 avsöndrades en tomt där Otto Neumüller lät uppföra en herrgårdsliknande villa åt sig. I villans hall finns målningar som skildrar kända nackamiljöer. Villan överläts 1935 till Ersta diakonianstalt för att användas som hem för flickor. Det övriga Hästhagen började exploateras med egnahemsbebyggelse 1925. Läs mer om Hästhagen och ”Villa Neumüller” i Wikipedia.
Pungpinans torp
Torpet härstammar från 1700-talet och är Skarpnäcks äldsta bevarade torp. Nu i privat ägo. Där bensinmacken i dag ligger fanns förr Pungpinans krog. Här förövades 1803 ett blodigt mord på krögerskan, hennes två barn och en piga.
Krogen Pungpinan, omtalad sedan 1700-talet, låg där Shellmacken vid Gamla Tyresövägen ligger idag. Förmodligen kommer namnet av de höga brännvinspriserna – pengapungen pinades svårt vid krogbesöken. År 1803 begicks här flera bestialiska mord. Krögerskan och hennes två barn och en piga slogs ihjäl av en rånare. Mördaren gardisten Peter Almqvist blev avrättad på Skanstulls galgbacke. Krogen brann senare ner men en byggnad, torpet, finns kvar.
Bagarmossen
Marken tillhörde Skarpnäcks gård, som under 1800-talets senare hälft ägdes av F. R. Neumüller.
Stockholms stad köpte gården av hans arvingar 1922. Långt in i modern tid utgjorde den plats där Bagarmossen ligger en större mosse. Invid mossen låg Mosstugan där det lär ha bott en bagare och möjligen är detta ursprunget till namnet Bagarmossen. Det finns dock flera andra tolkningar till namnet.
Stadsplanen för det nya Bagarmossen, eller Skarpnäcks gård som stadsdelen hette fram till 1963, var klar 1950. Ett par år senare hade bostäderna vuxit upp. 1959 gjordes en överenskommelse med Nacka kommun om att flytta Stockholms gräns en bit in i Nacka. På marken som tidigare tillhört Nacka byggdes i början av 1970-talet en mer storskalig bebyggelse med bl. a. loftgångshus i fem våningar.
Tunnelbanan öppnade 1958 och linjen har senare förlängts till Skarpnäck och lagts under jord. I samband med detta uppfördes en ny tunnelbanehall och den gamla hallen revs.
Källa: Stockholm utanför tullarna – Nittiosju stadsdelar i ytterstaden. Stockholmia förlag 2003.